”Vi måste utgå från att covid-19 kan ge långtidseffekter”

Jakten på ett nytt läkemedel mot covid-19 har till stor del haft fokus på minskad dödlighet. Som Life Science Sweden rapporterat tidigare idag har resultat från en studie  som pekade på minskad dödlighet med läkemedlet dexametason fått ett stort genomslag i den svenska sjukvården.

Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar på Karolinska institutet, framhåller också en annan viktig aspekt som inte får glömmas bort.

– Mer och mer data indikerar att covid-19 kan orsaka långtidsproblem med lungorna och kanske även andra organ, säger han till Life Science Sweden.

Han betonar att det behövs forskning om hur långvariga symtom kan förebyggas.

– Vi måste utgå från att det hos vissa patienter kan bli kvardröjande kanske permanenta symtom och däför är det viktigt att utvärdera vad behandling under den akuta fasen har för effekter på långtidsfunktionen.

Also read Pulsen på patientförbunden del 2: Postcovid

Vad pågår det för forskning om långvariga symtom?

– Här på Karolinska följer vi upp alla som har fått sjukhusvård hos oss. De följs upp med ett systematiskt schema där det utförs olika funktionsmätningar på lungor, hjärna och andra organ. Vi har också databaser med information om vilka behandlingar varje patient har fått. I bästa fall kan vi snart se tecken på om vissa behandlingar är bättre än andra för undvika restsymtom, men det återstår att se.

Har långtidseffekterna av sjukdomen uppmärksammats tillräckligt av forskarsamhället?

– Det har inte kommit så många studier. Men vi måste komma ihåg att vi inte har haft den här epidemin särskilt länge.

Also read Pfizers Paxlovid testas mot postcovid i stor svensk studie

Vad kan sjukvården göra idag för att minska risken för långtidscovid?

– Det är bra om patienter kommer in tidigt i sjukdomsförloppet så vi kan börja behandla tidigt. I övrigt är det än så länge mest hypoteser om vad som kan hjälpa.